Fortfarande stor ojämlikhet i världen rörande tillgång till ögonhälsa

Varje år, den andra torsdagen i oktober, så äger den internationella FN-dagen vid namn World Sight Day rum. Det är ett globalt evenemang vars fokus ligger på att uppmärksamma och fokusera på blindhet och synnedsättning över hela världen.

Varje år har ett givet tema och man har hela tiden haft ett långsiktigt mål att sträva mot sedan starten år 2000 - nämligen att försöka ge alla, över hela världen, samma hjälpmedel och lika bra förutsättningar att kunna se. Målet kallas Vision 2020 och infaller alltså i år.

Allt sedan år 2000 så har de deltagande länderna och organisationerna sammanställt forskning och kunnat avlägga rapporter som rör ögonhälsa och syn över hela världen. Detta har också kunnat göra specifika punktinsatser möjliga. Man är en bra bit på väg, men ännu finns mycket att göra. Väldigt mycket.

Rapporten visar på stor ojämlikhet för ögonhälsa globalt

En rapport från WHO - World Health Organization - som släpptes i samband med förra årets World Sight Day gav nämligen nedslående nyheter. Detta primärt gällande att det fortfarande råder en stor ojämlikhet rörande tillgång till ögonhälsa över världen.

Vi har styckat upp denna rapport i punkter för att ge lite tydligare information om innehållet. Rapporten visar bland annat följande:

• Ungefär 2.2 miljarder av världens människor lider av nedsatt syn eller av blindhet. Av dessa beräknar man att ungefär en miljard skulle kunna behandlas eller där man skulle ha kunnat förhindra uppkomsten av synfelet.

• Över en miljard människor i världen tvingas leva med nedsatt syn som en följd av att de inte får den vård de behöver. De vanliga synfelen det handlar om är: Gråstarr, Grönstarr - Glaucom - och brytningsfel där den bakomliggande orsaken är lång- eller närsynthet.

• Gråstarr och den långt gångna formen av Trakom - Trichiasis - är särskilt hög i låg- och medelinkomstländer. Talande i detta är att det även är vanligare hos kvinnor.

• I låg- och medelinkomstregioner så är det fyra gånger vanligare att folk lever med brytningsfel som närsynthet än vad fallet är i höginkomstregioner.

• Jämför man blindhet över världen så är faktum att låginkomstregioner i södra, västra och östra Afrika samt i södra Asien har åtta gånger så många drabbade som samtliga höginkomstländer sammantaget.

• Under en livstid påverkar diabetes på ett eller annat sätt ögats näthinna. Detta genom någon typ av kärlförändring - Retinopati. Om detta inte upptäcks i tid och behandlas förstås. Genom rutinkontroller av ögonen i kombination med diabeteskontroller av god kvalitet så kan man skydda människor från att drabbas.

• Det går att leva självständigt och inta ett aktivt liv även vid blindhet. Detta förutsätter emellertid hjälpmedel och rehabiliteringstjänster. Där kan man nämna optiska förstoringsapparater, smarta telefonsökare och punktskrift. Även orienterings- och rörlighetsträning med vita käppar skulle göra en stor skillnad för den enskilde individen.

Kvinnor och fattiga mer utsatta för ojämlik ögonhälsa

Rapporten visar även på att vissa har en större börda att bära än andra och att synnedsättning och blindhet är vanligare inom vissa grupper. Vi tittar närmare på dessa:

• Kvinnor drabbas hårdare än män.

• Även äldre drabbas i en större omfattning.

• Lägre inkomster är en faktor. Fattigare människor förekommer mer frekvent i rapporten.

• Personer med funktionsnedsättningar.

• Ursprungsbefolkningar och etniska minoriteter drabbas ofta hårdare.

Vad gör vi i Sverige för att hjälpa?

Organisationer och länder som deltar vid World Sight Day sätter in punktinsatser och bidrar till att minska klyftorna och därmed göra synnedsättning och blindhet till en mer jämlik fråga där alla - oavsett var i världen man lever - ska kunna få rätt hjälpmedel och rätt behandlingar.

Sverige och svenska företag är med och bidrar i allra högsta grad. Sightsavers Sverige är ett exempel på detta. Sedan starten 1950 så har man globalt - men primärt i Asien och Afrika - arbetat med lokala, regionala, nationella, internationella och ideella organisationer. Dessa organisationer har distribuerat behandlingar i syfte att förebygga ögonsjukdomar och utföra operationer. Man genomför även ögonundersökningar och främjar rättigheter för funktionshindrade samt stärker olika lokala hälsosystem för att skapa utvecklingsprojekt som är hållbara.

År 2018 så innebar frukten av detta arbete att man bland annat…

• Utförde över 400000 ögonoperationer för att rädda och återställa människors syn över hela världen.

• Distribuerade 456000 glasögon till barn och vuxna och att man utförde över 16 miljoner kostnadsfria synundersökningar.

• Gav behandling mot ögonsjukdomar som försummats av västvärlden - Trakon och flodblindhet primärt - och detta genom ungefär 113 miljoner behandlingar.

• Arbetar med utbildning. Man gav 72000 hälsoarbetare och lärare kurser inom ögonhälsa.

Optiker Utan Gränser

Även privata aktörer och företag är med och bidrar. Synoptik är ett exempel på detta. Man samlar varje år in glasögon till Optiker Utan Gränser (ett initiativ startat av just Synoptik) - som årligen gör en resa till ett land med stort behov. Förra året så gick resan till Bolivia och tidigare så har man varit på plats i exempelvis Nicaragua, Peru och Guatemala.

Genom åren - och sedan starten för nio år sedan så har man samlat in över 424000 par glasögon. Över 60 % av dessa har gått till kvinnor och många av dessa har aldrig tidigare provat detta hjälpmedel. Genom att skänka glasögon - även solglasögon - till någon av de optiker som samarbetar med Optiker Utan Gränser så bidrar man till en mer jämlik syn över hela vår värld. Varje insats räknas.

Källor:

VISION 2020: The Right to Sight
https://www.iapb.org/vision-2020/

World Sight Day
https://www.iapb.org/advocacy/world-sight-day/

The World Report on Vision
https://www.iapb.org/resources/the-world-report-on-vision/